jahap

hatar när tankarna slår mig att du inte har din pappa, ens barns första hjälte. jag undrar om du saknar honom även om du inte känner han, jag undrar om du någonstans blir sårad, om du har någon tom känsla du än så länge inte kan förklara, för alla andra pratar och blir hämtade av sina pappor.

jag vet att det är det bästa för dig att det är såhär, när det kommer till vår situation. jag vet att antagligen hade inte vi två haft så bra relation och att det antagligen hade varit mer skadligt för dig att vara med honom.. jag accepterade situation för länge sedan, men någon gång ibland blir man sådär ofattbart ledsen och frustrerad över att det ser ut just som de gör, varför kunde han inte bara varit en normal vettig människa?

Kommentarer
Postat av: Sanna

Känner så igen mig i det du skriver, även om min dotter vet vem sin pappa är finns känslorna där hela tiden över hur hon verkligen känner. Hon kan prata och förklara i ord, men samtidigt kanske hon inte vågar eller känner att hon vill belasta mig mer än nödvändigt. Kanske försöker hon precis som jag bara finna mig i att situationen är som den är.

Det är så otroligt tråkigt att det finns föräldrar som inte bryr sig och finns där för sina barn. Inget barn borde få ha det så.

2014-06-26 @ 00:29:23
URL: http://mammasvardag.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0